Så har vi då fått byta kalender på väggen – men landskapet är sig likt, som det varit sedan i höstas. Igår gick jag en promenad runt Upplanda och tillbaka längs 292-an, förbi norra änden av Vendelsjön. Stannade till och tog några bilder av strandsnåren ner mot sjön.
Hörde på vädret att de ska bistra till sig till helgen, f-n tro’t. 
Men får vi kallgrader nu så kan det ju faktiskt bli en fin isvinter fortfarande. Det skulle vara roligt om vi kunde få till den där skridskobanan i år!
Det har varit mörkt länge nu, tycker jag. I helgen hade vi i alla fall lite snö på marken, så det blev chans till några vinterbilder. Tegelsmoraån gör sitt bästa för att frysa på, men det hjälper inte. Nu är det tisdag kväll, och det regnar igen. Men jag har en positiv föraning, man kan nog fortfarande hoppas på en vit jul…
Det har jag hört från säker källa. Det är nämmeligen jag som gjort den…
Allra som längst norr i landet Vendel ligger en liten udde som skjuter ut i det vidsträckta Fälarhavet. Den heter Kilholmen, men i det här sammanhanget är den förstås Nordkap! Jag upptäckte den i vintras vid en rundtur på kartan, och tänkte att det där måste jag ju ha med i blogg-kategorin Vendel runt.
Det är ju så att gränsen för Tegelsmora församling skär vägen strax före Kalvsbo, när man åker mot Lövstabruk. Från vägen går gränsen mot nordväst fram till Fälaren. Vid stranden viker den av rakt västerut, över sjön, myrarna och skogen till Hillebola. Jag har inte gjort nån detaljkarta över området, det ska vara lite sport att hänga med här ibland . 
Men om du kollar på min vendelkarta så syns det att den södra delen av Fälaren tillhör Vendel. Och sålunda finns det alltså en Vendels nordligaste udde! Det måste ju undersökas vad det är för ställe!
Förra söndagen var som bekant sista dagen innan älgjakten. Då brukar jag gärna passa på att göra en skogsutflykt. Det går en skogsbilväg strax efter det ställe vi utgick från när vi gick till Hagmossen med Biologiska föreningen. Då kommer man ganska nära Fälaren. Det finns en båtplats där, så vägen är nog öppen jämt skulle jag tro. Att ta sig fram till holmen var ingen större konst. Det är ganska öppen och trevlig medelålders skog mesta biten. Men eftersom detta landmärke (precis som det riktiga Nordkap) 
på sätt och vis är en ö, behöver man stövlar för att ta sig dit landvägen. Mellan Brännberget – där vägen slutar – och Kilholmen är det myr, som halvvägs ut blir ordentligt vassbevuxen.
Redan från håll ser skogen på Nordkap lovande ut. Men jag blev ändå närmast överväldigad av den samling gammeltallar som har fått stå kvar här ute. Jag hade ju inte hört nåt om att det skulle vara något speciellt med skogen här. Flera av tallarna har fått den karaktäristiska sköldpaddsmönstrade barken som man aldrig ser i produktionsskogar. Nu kommer jag inte ihåg vid vilken ålder det utvecklas – det var nåt jag läste för 20 år sedan – men jag har för mig att det var runt 150-180 år. Det är ett säkrare tecken på åldern än storleken.
Det kanske häftigaste inslaget i skogen på Nordkap är nog ändå resterna av en gammeltall som dött på sin post för ganska länge sedan. Tyvärr är det någon som har sågat av den nedersta delen av stammen och tagit med sig. Men den övre delen med sina spretiga och knotiga grenar ger en uråldrig känsla åt platsen.
Okej då, jag länkar en karta från Hitta.se så ni kan se direkt var det ligger!
Hittade ett nytt tema igen som uppfyller mina kriterier, Piano Black heter den:
Den här är lite mindre plottrig än den förra, tycker jag. Texten är lite dämpat vit, och det är inga skarpa färger på taggar och länkar som stör. Det gick även att behålla den gröna färgen i bården rund om som jag har haft förut.
Jag skulle önska att rubrikerna vore mer markerade, särskilt i panelen till höger kan det vara otydligt om man inte letar – men jag hoppas att ni klarar det . Det går att köpa till utökade design-möjligheter från WordPress, men det kostar 300 kr per år. Lite dyrt om man bara ska ändra lite på rubrikerna, när allt det andra fantastiska blogg-maskineriet är gratis….
Jag vet att en del av er som följer bloggen kanske inte är så vana datoranvändare 
, så jag tänkte skriva nåt om hur man kan använda verktygen på dessa sidor.
Först tänkte jag puffa för möjligheten att få ett meddelande till sin e-post när jag lägger ut ett nytt inlägg. Det är ju inte alltid så ofta som det kommer nya saker här, och när jag väl börjar skriva så kan det bli flera stycken på en vecka… I högerspalten finns en knapp att trycka på.
För den som har flera bloggar att hålla koll på är det bättre med en RSS-läsare, som är ett litet miniprogram som hanterar prenumerationer på så kallade feeds från olika websidor. Själv använder jag Google Reader för att hålla koll på nya uppdateringar på de sajter och bloggar jag fastnat för. Särskilt om man använder Gmail funkar det smidigt, eftersom man använder samma inloggning. Och det ligger på nätet så man behöver inte installera något på datorn. När man fixat med RSS-läsare kan man klicka på prenumerationsknappen uppe till höger i sidhuvudet.
Jag har valt att använda både kategorier och etiketter (taggar), och det kan ju vara idé att beskriva skillnaden. Kategorier och taggar för ett inlägg visas i det svarta fältet under huvudtexten.
Jag har fyra kategorier, och dem kan man använda för att filtrera vilket innehåll som ska visas. Det ger en grovindelning av innehållet, och det gäller bara min blogg. Klickar du på den kategori som står under ett inlägg, t ex Allmänt, så kommer bara såna inlägg som tillhör den kategorin att visas. Kategorierna finns även att välja mellan i panelen till höger.
Även taggarna kan användas för att söka liknande inlägg i min blogg. Om man t ex läser förra inlägget om Biologiska Föreningens program kan man ju bli intresserad av tidigare inlägg om ÖBF. Då är det bara att klicka på etiketten (taggen) Örbyhus Biologiska Förening, för den har jag lagt till på alla inlägg som på något sätt handlar om föreningen och dess utflykter.
Taggar är inte begränsade till en enskild blogg. Det finns olika sätt att söka på hela nätet efter taggar, och många som gärna läser bloggar använder taggarna för att leta nya intressanta sidor, eller andra som bloggar om samma saker som de själva skriver om. Det är t ex därför jag lägger till etiketten foto på alla inlägg med just foton, eftersom det kan locka läsare som vill se på fotobloggar. En lustig sak som hände häromdan var att jag fick en hel drös med besökare som hade sökt på Emma Tranströmer, efter att hennes pappa Tomas fått Nobelpriset! Jag har en bild på henne från Vendelfestivalen förra året. (All sådan statistik kan jag se i min Kontrollpanel för bloggen, jättekul )
Hoppas det var till hjälp, och snart kommer ett nytt inlägg – om Nordkap….
